Bilan Osman

Följande är förmodligen veckans (om inte månadens) bästa citat. Jimmie Åkesson svarar på ifall han har vänner med irakiskt eller afghanskt ursprung.

“Nej, det är inte alls något naturligt inslag i min vardag. Det finns rätt många med somalisk bakgrund i Sölvesborg, men jag har ingen naturlig plattform för att prata med dem.”

Det känns så skönt att man slipper kämpa så mycket för att bevisa att SD är ett idiotiskt parti, när Åkesson gör hela jobbet själv.

Under den senaste tiden har ett nytt projekt uppmärksammats. Det här projektet gör det möjligt för polisen att få tag på “illegala invandrare” för att sedan utvisa dem ur landet.

Jag vill först och främst bara säga en sak. Ingen människa är illegal och ingen väljer ett liv som papperslös. Det är ett svårt liv och jag är djupt besviken på hur våra politiker har valt att hantera situationen. Istället för att man ska göra livet lättare för dem, så gör man det svårare. Förkastligt!

Min mamma var en flykting. När inbördeskriget bröt ut i Somalia så tvingades hon fly. Hon lämnade sin familj och sina vänner för att starta ett nytt liv i ett land som hon nästan inte visste någonting om. Ett land som pratade ett främmande språk, hade en främmande kultur och låg så långt bort från det ställe som hon hade spenderat hela sitt liv i.

Hon var inte ens vuxen när hon var framme i arlanda år 1990. Som tur är så fick hon stanna här i Sverige. Men tänk om hon inte skulle få det. Vad skulle hon ta sig till? Skulle hon ha återvänt till Somalia? Om hon hade återvänt så skulle hon inte heller ha träffat min pappa och då skulle jag aldrig existerat.

Livet som flykting är ingen dans på rosor. Jag har aldrig varit en, men det säger sig bäst själv. Men att överhuvudtaget bli tvingad till att lämna sitt hem och starta om på nytt i ett annat land är aldrig enkelt. Ingen har invandrat till Sverige för skojs skull. Oavsett om det är ekonomi eller krig som ligger bakom beslutet så är det fortfarande ett svårt beslut att ta. Livet som invandrare är inget privilegium, som så många bittra sverigedemokrater vill tro.

REVA projektet förvandlar vårt fria land till en polisstat. Tanken av poliser som oprovocerat ber folk att visa sitt ID i tunnelbanan för mig genast tillbaks till en tid då jag inte ens var född. Jag tänker på alla judar och judinnor som var tvungna att visa sitt id för SS soldater och alla svarta som var tvungna att visa sitt id för poliser under apartheid, endast för att kunna kontrollera dem.

Jämförelsen kan verka överdriven, men det är den inte. Sverige är inte som nazityskland eller Sydafrika under apartheid, men vi har poliser som ifrågasätter folks medborgarskap bara för att de ser utländska ut.

Enligt den svenska lagen så har papperslösa barn rätt till att gå till skolan. Men polisen hindrar deras rätt till utbildning genom att ta bort deras trygghet. Hur ska ett barn kunna lära sig någonting i skolan när hen dagligen riskerar att få åka tillbaks till ett hemland, som många barn inte ens känner någon samhörighet med. Barn som spenderat halva, om inte hela sina liv i Sverige får åka tillbaks till ett land som dem inte ens känner till.

REVA projektet är omänskligt och en skam för Sverige. Vårt öppna och trygga samhälle ska inte få förvandlas till en polisstat. Vi ska inte jaga människor ur Sverige, vi ska välkomna dem. Alla människor oavsett ursprung förtjänar att ha samma möjligheter i livet.

En födelseort ska inte få bestämma en persons framtid!

När jag satt och surfade genom nätet tidigare så kom jag till en tråd i flashback. Tråden som visserligen är lite gammal, men fortfarande aktuell har rubriken “Varför tycker ingen om Somalier?”

“De är arbetsskygga”, “De luktar illa” , “De är ett svårt integrerat folk” det är bara några av de många fördomarna som fanns där.

Jag häpnades tråkigt nog inte av att det finns människor som resonerar så. Det finns det, det är inget nytt och den här typen av människor har funnits i alla tider. Det jag fick en smärre chock av var det faktum att så några gav motstånd.

Somalier har blivit rasister och xenofobers slagpåse. Det handlar inte om att de är lata, svåra att integrera (även om man kan diskutera folks definition av integration) eller helt enkelt ett allmänt ruttet folk. Det handlar om att somalier är en ny invandrargrupp som är svarta, starka i sin kultur och muslimer. Den kombinationen kan bli för mycket för en främlingsfientlig. Svart OCH muslim.

Men om man nu ska kolla på fakta, för att generalisera som så många gör när somalier dyker upp i den allmänna debatten så kan man se att när de flesta somalier kom till Sverige så fick de inte den möjlighet som så många fått tidigare. Båda mina föräldrar jobbar, men de hade inte fått den möjligheten till jobb och utbildning om de hade kommit senare.

En annan dålig myt om somalier är att de ska vara analfabeter. Det stämmer inte heller. Skolan var gratis i Somalia innan inbördeskriget kom igång. Det innebar att alla barn, oavsett ekonomiska omständigheter fick möjligheten att studera. Maj. av de vuxna somalier som är i Sverige idag har gått klart vad som motsvarar den svenska grundskolan. Hur många är analfabeter efter att de gått klart grundskolan?

De som kan vara analfabeter är de som föddes under eller strax innan inbördeskriget. Om man har lite förnuft eller medkänsla så inser man att utbildning inte är en möjlighet när landet är under krig. Analfabetism är ingen obotlig sjukdom som så många tror, det innebär bara att människor inte kan läsa eller skriva. Det gör de inte dumma. Med rätt utbildning så kan analfabeter lära sig skriva eller läsa. Det brukar i genomsnitt ta en analfabet 6 månader att lära sig grunderna, är det ett problem för de svenska skolorna?

En invandrare kan ta sig in i arbetsmarknaden med rätt arbetsmarknadspolitik. Idag får många invandrare inkl. somalier inte en fot in i arbetsmarknaden. Vi som är födda här vet hur svårt det kan vara att få sitt första jobb och de som har haft det lättare för sig är de som har kommit in i arbete genom kontakter. Den möjligheten har inte invandrare.

Så nej Flashback, Somalier är inte arbetsskygga eller ett svårt integrerat folk, de är en konsekvens av en dålig arbetsmarknadspolitik. De har fallit offer för dåliga planer och vilsna politiker. Vill ni genuint se Somalier och invandrare ta sig in i arbetsmarknaden? Förändra den svenska politiken och försök inte projicera era misslyckanden på andra som försöker lyckas.

Kvällens blogginlägg tillägnar jag den främlingsfientliga och rasistiska hemsidan “Avpixlat”.

Lite snabb och kort fakta om sajten. Den kom som en fortsättning på  ”politiskt inkorrekt” en blogg som senare lades ner. Hemsidan själv vill påstå sig vara oberoende (dock hur oberoende är diskutabelt) och de ser sig även som “Sverigevänliga”. Ett överanvänt men samtidigt diffust begrepp. Vilka vill Avpixlat påstå sig vara vänliga mot? Sverige ur ett geografiskt perspektiv eller dess invånare? Men iofs så är det inte mycket på den hemsidan som man kan relatera till.

Avpixlat har varit som en finne på pannan. Irriterande, svår att få bort och helt enkelt osmaklig.  Trots deras till synes nazistiska metoder, urdåliga skribenter och rasistiska innehåll så är det trots allt demokrati. Folket ska få tala, även de dumma och även om man inte håller med de. Det är demokrati, den demokrati som vi trots allt har i Sverige.

Men har demokratin gränser? Hur mycket är tillåtet att säga innan det blir hets mot folkgrupp? Eller t.o.m. förföljelse av människor, där man riskerar deras säkerhet?

Tänk er följande scenario. DN publicerar en artikel där de uppmanar sina läsare att granska “PK-eliten”. De länkar en adress där man kan hitta journalisters bostadsadress och andra privata uppgifter och ber därefter läsarna att granska dessa personer, m.a.o. förfölja de.

Hur många skulle inte satt morgonkaffet i halsen? Det bisarra med mitt exempel är att detta faktiskt hände för drygt två månader sedan. Fast då var det inte DN som uppmanade sina läsaren att stalka, utan det var Avpixlat.

Avpixlat har 250 000 läsare i veckan. Hur många av dessa tror ni inte övervägde det faktum att knacka på Jan Helin eller Åsa Linderborg? Hur många psykopater tror ni inte just fann ett sätt att ge sig på någon?

Avpixlat leker med människoliv. Det må vara bittra surgubbar som sitter i sin mammas källare och är allmänt arga över livet och kan viftas bort, eller även då och då skratta åt, men man måste ändå se allvaret i det.

Avpixlat uppmanar till förföljelse. Allvaret i meningen är nästan påtaglig.

Om man bara skulle lista upp de saker som Avpixlat sagt under de senaste månaderna så skulle listan bli för lång. Men har är några punkter värda att nämna.

• De har trakasserat en liten flicka som fick vara Lucia i år, för att hon var svart.
• De har trakasserat den modiga Åsa Linderborg ända sedan hon skrev om näthatet för ett tag sedan.
• Deras krönikör Mats Dagerlind frågade en ung kvinna på twitter “om det var p.g.a. hon är kaxig som hennes mamma tog livet av sig”

Det räcker helt enkelt med att gå in på hemsidan och läsa kommentarerna. Så mycket hat på en och samma sida känns omöjlig, men den finns där.

Eftersom Avpixlat lever på donationer så får de in lite summor från läsare och andra nazister som gillar deras hatpropaganda. Men den som ger sidan stora summor, stödjer de och deras skitsnack är ingen mindre än våran riksdagsman Kent Ekeroth. Han propagerar för en rasistisk hemsida. Med skattebetalarnas pengar, då han knappast tar extra skift på MC för att betala för sig.

Avpixlat är en hatsida, finansierad av  ett av Sveriges riksdagsparti. Den är ett hot mot mänskliga rättigheter och den jämlikhet som vi har i Sverige trots hudfärg, etnicitet eller kön. Den sidan borde inte få så mycket utrymme.

Nya moderaterna la under veckan fram ett förslag om minskad invandring. Ett förslag man skulle kunna tro kom direkt från någon bitter sverigedemokrat i riksdagen men nej, det kom från vårt ledande parti.

Det jag fann främst upprörande med förslaget var hur de argumenterade om det. Det var inte de vanliga argumenten om att Sveriges statskassa inte har råd med fler invandrare, eller att vi har en bostadsbrist. Utan det var att Nya moderaterna anser att man ska bemöta människors oro. Med andra ord så ska man bemöta den främlingsfientlighet som faktiskt är i min enlighet ett samhällsproblem som vi har.

Jag var otroligt glad över att Reinfeldt valde att inte samarbeta med SD, ett val som de trots allt har hållit sig fast vid. Men jag tycker att det är tråkigt att Billström väljer att lägga fram ett sverigedemokratiskt förslag.

Jag har aldrig sett Nya moderaterna som ett främlingsfientligt parti, det gör jag fortfarande inte. Men förslaget är värt att diskuteras. Det är oförståeligt hur man kan ens kan överväga att minska invandring när vi har så många problem i världen.

SD:are vill måla upp en bild av Sverige som ett land som tar emot hur mycket invandrare som helst. Men sanningen är att flyktingar inte flyr till Sverige eller något europeiskt land i första hand utan de flesta flyr till grannländerna. Dessa grannländer är oftast länder som knappt har råd att försörja sina invånare men de förstår ändå behovet av att folk behöver fly. En förståelse som vi i Sverige borde ha och inte avvisa människor som har kommit till oss för att försöka bygga ett nytt liv.

Billström nekar människors rätt att få leva, en mänsklig rättighet. En rättighet som vi i trygga landet Sverige för ofta glömmer bort men påminns stundvis när vi kollar på en nyhetsrapport om det senaste i Mali.

Vi ska ha ett globalt ansvar gentemot varandra. Detta ansvar ska inte få raderas av geografiska gränser eller påverkas av olika förutsättningar. Någons mänskliga rättighet ska inte behöva påverkas av etnicitet, hudfärg eller religion.

Om vi slutar se oss som svenskar, somalier, kurder eller amerikaner och börjar se oss som ett folk som delar på den här vackra jorden tillsammans, så skulle förhoppningsvis mycket ändras.