Den bekväma opartiskheten
Jag tänker ofta på hur bekvämt livet kan vara för en del. De som sällan, om inte aldrig, behöver ta ställning. De som har råd att prata om yttrandefrihet när rasismen växer, och de som inte förlorar något på att vara opartiska.
Jag tänkte på det igen när jag såg en debatt om Sverigedemokraternas propaganda som man den senaste veckan kan se på väggarna i tunnelbanan. Propagandan där man svartmålar en grupp av människor som redan har det svårt. Under debatten pratade ena parten om allt det där som är självklart som mänskliga rättigheter, människors rätt att slippa bli kränkta, verbalt trakasserade. Och på andra sidan stod en välkammad man och pratade om…. yttrandefrihet. Och hur odemokratiskt det är att vilja stoppa Sverigedemokraternas valaffisch. “Även Sverigedemokraterna ska ha lika mycket rättigheter som alla andra partier”.
Jag tänkte på att den här mannen efter debatten förmodligen kommer att ta tunnelbanan hem, eller kanske bilen. Han kommer kunna stiga in i en lägenhet, öppna kylskåpet och ha möjligheten att ta ut mat. Några timmar senare kommer han att kunna lägga sig i en säng. Och inte behöva oroa sig för vart han ska sova dagen efter.
Men människorna han pratade om i debattstudion har inte den valmöjligheten. De har inte råd att prata om yttrandefrihet när varje dag är en kamp. Och sättet som somligas privilegierade positioner uttrycker sig genom någon form av opartiskhet, eller hur deras privilegium fördummar dem till den grad att de blir några yttrandefrihetsräddare stör mig. Det stör mig så jävla mycket.
För det här är inte en diskussion om yttrandefrihet. Att protestera mot ett rasistiskt, sexistiskt och hbtq-fobiskt parti är inte att inskränka yttrandefriheten. Det här är en diskussion om mänskliga rättigheter, och hur mycket vi som ett samhälle ska tillåta antidemokratiska krafter att förtrycka människor. Vissa av oss har inte möjligheten att stå välkammade i en studio och vara sådär bekvämt opartiska.
Vårt samhälle är idag beroende av ställningstaganden. När det bara är några dagar kvar till EU-valet så är det mer än viktigt att alla som kan går och röstar. Rösta på vadsomhelst, men så länge man lägger sin röst på ett parti som värnar mänskliga rättigheter. Ett parti som inte kallar utsatta människor för organiserade brottslingar. Och ett parti som anser att utsatta människor förstör gatubilden.
Och rösta inte enbart för din egen skull – rösta för alla de som inte har en egen röst.
December 26th, 2014 at 13:03
Jag är Arab och muslim, och jag tror på befogad rasism. Om ett visst folkgrupp, där många från denna folkgrupp representerar sitt folk på fel sätt och får andra att ta ställning till det folket, så är det befogat.
På samma sätt som en svensk rasist som går med 20 svenskar som är kanske SverigeDemokrater så tycker många i Sverige att det är befogat att stämpla de för att vara rasister.
Rasism.. det är lika naturligt som att dricka vatten. Och de som försöker få bort rasismen är större idioter än rasisterna själva för att de missleder, kommer med ohållbara argument, och mycket flum flower power snack.
May 17th, 2014 at 23:49
Tusen tack! Och ja, självklart. Sjukt exkluderande, och jag ska ändra med detsamma. Tack för att du noterade det!
May 17th, 2014 at 23:03
Vi har inte råd med antidemokratiska krafter, därför måste SD få tala fritt, allt annat innebär en inskränkning i demokratin.
Och ja, jag har råd att vara opartisk, eftersom jag är vit, man och mina förfäder byggde upp detta land och jag vill inte att landet skall förvandlas till en version av flugornas herre.
Med demokrati kommer ett ansvar, det ansvaret är att respektera sina meningsmotståndare. Om det nu är så att folket vill ha mindre invandring så blir det så, annars inte. Folket måste trots allt få avgöra vad dom skall betala för.
May 17th, 2014 at 22:08
Skitbra! Verkligen så sant och välformulerat. Tack.
Det enda lilla jag har att påpeka är att SD än mer än homofobiska är transforbiska. En kanske kan skriva hbtq-fobiska?