#hurkännsdet
Med tanke på den nya kampanjen som Sveriges Radio Metropol har startat som heter hur känns det, så tänkte jag skriva om just det ämnet. Hur känns det går ut på att olika kända svenskar ska få berätta om stunder de har känt på vardaglig rasism och hur det påverkat dem.
Först och främst är jag glad över den insats som Metropol har gjort och jag anser att debatten om vardaglig rasism är den viktigaste vi borde ha idag. När jag var liten så hade jag aldrig den känslan av att man var annorlunda som man på något sätt har lyckats bygga upp under årens lopp. Jag var precis som alla andra och det är förmodligen för att jag har två fantastiska föräldrar som uppfostra mig till att tro att jag var precis som alla andra. Det tankesättet bär jag med mig även idag. Jag vet att jag är kapabel till att göra allt en “etnisk svensk” kan göra. Men jag är dock inte lika naiv som jag var när jag var yngre, trots att jag är född här så vet jag att jag har en annan hudfärg och ett annat ursprung.
Jag har träffat många som anser att deras identitet blir splittrad. Att de alltid kommer vara en invandrare i Sverige och en Svensk i deras föräldrars elr deras hemland. Personligen så anser jag att alla har varsin plats i samhället och att etnisk identitet oftast inte behöver vara ens nationella identitet.
Antingen så har rasismen blivit mer påtaglig på sistonde eller så är det jag som börjat lägga märke till mer. Och saker som iq-befriade Ekeroth och Almqvist med deras järnrör tar bort fokus från den riktiga diskussionen som finns, den vardagliga rasismen. Jag säger som Martin Luther King, Jr ” Unjustice anywhere is a threat to justice everywhere”. Den vardagliga rasismen är ett hot för alla oavsett hudfärg eller etnicitet.
Vid ett tal på mitten av 60-talet så sa Olof Palme “”Jämlikheten är en utopi som ännu är långt ifrån förverkligad i det svenska samhälle där så mycket av gamla klassfördomar och reella klasskillnader lever kvar.” Det var Palmes bild av Sverige då, ett Sverige som hade nästan inga invandrare. Det visar att människor vill göra skillnader mellan sig och andra och en form av rasism skulle finnas i Sverige även om invandrare aldrig kom. Såg på ett program då en man sa till en kvinna “Men du, Gud skapade raser, varför ska vi blunda för det och låtsas som att vi alla är lika” . Hennes svar var det bästa jag hört på länge, hon sa ” Gud skapade en ras, den mänskliga rasen. Människan skapade rasismen”. Det är precis så det är.
Som sosse så måste jag avsluta mitt inlägg med ett annat Palme citat och den lyder “Folkens längtan efter frihet kan icke nedslås med våld. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra.”
Jag tror på en värld fri från rasism. Men då måste alla dra sitt strå till stacken och förverkliga den drömmen tillsammans. Nu blev inlägget lite långt, så ska bort från bloggen och plugga.
Fred!